Previsoly
Jag vände mig om och sprang, ut ur skolan, så långt bort jag kunde komma från skolan. Tillslut stannade jag och gick in i en gammal busskur som inte användes längre och satte mig. Jag kröp ihop med benen mot magen. Sakta började tårarna rinna fram innan dem tillslut bokstavligt talat sprutade ut. Vad hade jag gjort? Varför var livet såhär?

---

*Torsdag och avslutning*

Rebeccas perspektiv

Jag vaknade och satte mig upp. Ett leende började byggas på mina läppar med försvann lika fort. Idag skulle jag behöva gå till skolan, till det där hemska stället där jag förmodligen skulle få en massa konstiga blickar och kommentarer. Sen skulle lärarna skälla ut mig en massa för att jag bara stack hem i tisdags, fast jag hade mina anledningar så skulle jag käfta emot med det skulle jag få gå om jag känner lärarna på skolan rätt. Igår hade jag inte gått till skolan, jag hade vägrat, sagt att jag var sjuk och mamma hade som vanligt gått med på det.

Jag reste mig upp och gick till garderoben där jag tog fram ett par shorts, ett rosa linne och underkläder. Sen gick jag till badrummet och bytte om snabbt innan jag gick ner till köket och gjorde i ordning ett glas oboy och en macka som jag satte mig och åt i soffan.

Harrys perspektiv

”Godmorgon grabbar!” Ropade Louis när han kom nerrusande för trappan.
”Godmorgon?” Frågade Liam honom och jag vände direkt huvudet mot klockan. Hon visade halv ett.
”Ja?” Började Louis ”Hur länge har ni varit uppe?”
”I tre timmar” Sa Zayn bortifrån soffan där han satt med en liten tallrik tacos från kvällen före.
”Då måste ni ha varit uppe tidigt” Sa Louis och gick till köket.
”Louis, vi vaknade halv tio” Sa jag ”Klockan är halv ett nu”
”Aha..” Fick jag som svar.
”Men titta Louis, du är uppe, det var ju tidigt!” Ropade Niall med betoning på 'tidigt' när han kom ut från toaletten. Han hade en handduk i handen som han torkade håret med. Troligen hade han varit i duschen.
”Väldigt roligt Niall, vääääldigt!” Ropade Louis inifrån skåpet han nu hade tryckt in huvudet i.

Rebeccas perspektiv

Jag låste upp dörren och gick in till huset. Dagen hade varit fruktansvärd. När jag kommit till skolan hade jag först fått en massa elaka kommentarer av nästan alla på skolan. Dels av såna som hatar One Direction och inte förstod vad jag såg i Harry men också såna som älskar One Direction och bara var avundsjuka på mig. Lärarna hade pratat med mig men ändå låtit mig förklara varför jag gjort som jag gjorde och förstått mig.

Jag satte mig i soffan och tittade på tv. Avslutningen skulle börja klockan 18 och nu var den 14. Jag hade lite tid på mig.

En och en halv timme senare var jag uppe på mitt rum. Klänningen jag skulle ha på kvällen låg på sängen och jag stod och plattade håret.
”Hallå!” Hördes det nerifrån och mamma var hemma.
”Hej” Svarade jag och stängde av plattången innan jag drog ur sladden från väggen
Jag gick till sminkbordet och började smeta på foundation på dem mörka ringarna under ögonen och på ögonlocken så att ögonskuggan skulle fastna bättre sen. Sen tog jag puder och drog svagt över hela ansiktet. Efter det satte jag på en ljusgrå ögonskugga och avslutade med mascara. Jag tittade mig i spegeln. Ganska nöjd var jag ändå.
Mamma kom in i rummet.
”Men herregud vad fin du är!” Sa mamma.
Jag såg ner på mig själv. Där stod jag barfota med min skrikrosa One Piece och festsminkad i ansiktet.
”Ja, jättefin var det..” Sa jag och skrattade lite.
”Men jag menar i ansiktet” Sa hon och log. ”Få se på det!” Hon tog tag i min haka och vinklade ansiktet uppåt.
Jag log medan hon inspekterade det.
”Du är så fin!” Hon pussade mig på näsan innan hon gick ut igen.
”Tack” Sa jag tyst innan jag gick för att hämta klänningen. Klänningen var ett svart, tight fodral med djup urringning i ryggen. I övrigt var den en helt vanligt svart klänning.
Jag tog snabbt av mig min One Piece och satte på mig klänningen. Jag speglade mig i spegeln när jag var klar. Det var ändå rätt snyggt.

”Mamma! Kolla!” Ropade jag och kom nerspringades för trappan. Jag var på väg in i köket men hejdades av Jasmine som kom ut från vardagsrummet.
”Prinsessa” Sa hon och såg på mig, uppifrån och ner.
”Gullunge!” Sa jag och lyfte upp henne.
Tillsammans gick vi ut till köket där mamma var. Jag satte ner Jasmine på golvet och hon sprang direkt till vardagsrummet.
”Du är så fin gumman!” Sa hon. Den här gången lät jag henne kalla mig gumman, jag ville inte starta ett tjafs om det nu.
”Tack” sa jag och log.

Jag gick ut ur köket och uppför trappan in till mitt rum igen. Jag kollade på klockan. 17.14. Om en kvart skulle jag behöva åka.
Det plingade på dörren.
”Rebecca” Ropade mamma. ”Kan du öppna?”
”Mm”
Jag gick snabbt ner för trappan och öppnade dörren. Min min förvandlades direkt från irriterad till chockad. Jag måste sett ut som ett spöke. Jag kunde knappt tro mina ögon när jag såg vem som stod framför mig.

---

Del 11. Vad tycker ni? Förlåt för kort kapitel men jag kände att det var bra att sluta här och kom inte på mer att ha emellan. Nästa kapitl kommer troligtvis upp på fredag eller lördag! Vad tycker ni? Kommentera! Slog förresten besöksrekord igår! Wiiie!

Och ja, mitt bildprogram fungerar fortfarande inte.. gah.... aja.