Tidsinställt inlägg #3
Imorgon kommer jag hem! Troligen blir det ett kapitel på söndag, kanske lite längre än vanligare? Haha, men då vill jag ha mycket kommentarer att läsa först, gärna låååånga och kreativa så jag får le lite! Hihi
Till Josse - Jag saknar dig sjukt mycket älskling! Men jag kommer ju hem imorrn och lovar att smsa såfort jag får tid! Sitt med mobilen i handen och svara! Hihi. Saknar dig gumman, det har varit jobbigt den här veckan! Nu får vi webba extra mycket! Hihi. Pusspådej! <33
Till Josse - Jag saknar dig sjukt mycket älskling! Men jag kommer ju hem imorrn och lovar att smsa såfort jag får tid! Sitt med mobilen i handen och svara! Hihi. Saknar dig gumman, det har varit jobbigt den här veckan! Nu får vi webba extra mycket! Hihi. Pusspådej! <33
Tidsinställt inlägg #2
I detta inlägg vill jag ha mycket kommentarer också, gärna långa, det vet ni ju att jag gillar :p
Bara så att ni vet, kommenterar ni inte kommer jag och hemsöker er! Mwohahahaha.
Vad vill ni ska hända i novellen? Kom med idéer! Tar emot alla förskag med glädje, det spelar ingen roll hur galna dem är! Har lixom lite idétorka just nu, haha.
Bara så att ni vet, kommenterar ni inte kommer jag och hemsöker er! Mwohahahaha.
Vad vill ni ska hända i novellen? Kom med idéer! Tar emot alla förskag med glädje, det spelar ingen roll hur galna dem är! Har lixom lite idétorka just nu, haha.
Tidsinställt inlägg #1
Vad ska man skriva? Det var svårt att göra tidsinställda inlägg när detta är en novellblogg... Men vad tycker ni om novellen? Ärligt! Vad ska jag förbättra och vad gör jag himla bra som det är? Kommentera! Jag vill ha mycket kommentarer när jag kommer hem, mwihihi ^^
Del 14
Okej, del 14 kommer inte komma idag, jag hinner helt enkelt inte. Den kommer när jag kommer hem om två veckor men har gjort några tidsinställda inlägg som kommer att komma upp under tiden. Kommer sakna er sjukt mycket! :)
Kom ihåg att bomba mig med kommentarer tills jag kommer hem, hihi ^^
Kom ihåg att bomba mig med kommentarer tills jag kommer hem, hihi ^^
2 veckor..
Hej på er!
Jag vill börja med att säga ett stort tack till alla som följer bloggen och kommenterar, det betyder verkliegn jättemycket och får mig så peppad! :D
Jag kommer åka bort två veckor nu och kommer därför inte att uppdatera. Jag ska göra några tidsinställda inlägg som ni får under tiden men inga delar då. Förlåt..
Jag vill börja med att säga ett stort tack till alla som följer bloggen och kommenterar, det betyder verkliegn jättemycket och får mig så peppad! :D
Jag kommer åka bort två veckor nu och kommer därför inte att uppdatera. Jag ska göra några tidsinställda inlägg som ni får under tiden men inga delar då. Förlåt..
Chapter 13 - Paul
”Jag ska ut på en tvåmånaders turné då” Fortsatte han
”Okej..” Sa jag tyst. Han fick inte försvinna från mig, inte nu!
”Du ska med” Sa han kort
Harrys perspektiv
”Hur tänker du människa?!” Utbrast Liam när jag kommit hem och förklarat allt. ”Utan att ens veta om hon får följa med, du har ju inte ens pratat med Paul!”
”Mm” Svarade jag. ”Jag vet inte hur jag tänkte men jag hade sovit dåligt och det kändes så bra att säga det”
”Så säger du alltid när du säger saker innan du tänker för att förklara bort dem” Fortsatte han. ”Att du sovit dåligt eller att det kändes bra att säga det just då”
”Gör jag inte alls!” Protesterade jag
”Jag vet att jag borde stå på din sida och så men jag håller faktiskt med Liam nu, du säger alltid så” Sa Louis och la en hand på min axel. Jag skakade snabbt bort den.
”Nej!” Sa jag men jag visst att det han sa stämde helt. Jag hade kommit med samma bortförklaring varje gång i två år nu.
”Jo, Harry, så är det” Sa Zayn tyst.
Nialls perspektiv
”Killar, killar!” Paul kom inrusande i huset.
”Harry har bjudit med Rebecca till turnén” Sa Liam kort.
”Han har vad?” Frågade Paul argt.
”Bjudit med Rebecca, till turnén som vi åker på på måndag” Sa Liam igen.
”Harry lilla gubben, vad tänker du med?!” Skrek han åt Harry.
”Kalla mig inte gubben” Muttrade Harry.
”Kom han med den vanliga bortförklaringen igen?” Frågade Paul och alla vi nickade till svar.
”Jag går upp och ringer Rebecca och säger att hon inte kan följa med då” Sa Harry kort och reste sig upp för att gå upp.
”Vänta” Sa Paul när Harry precis skulle börja gå upp. ”Ingen har sagt att Rebecca inte får följa med”
Harry vände sig om mot Paul.
”Vadå?” Började han. ”Nyss var du jättearg över att hon skulle med men nu säger du att hon får?”
”Jag har aldrig sagt att hon får, men jag har heller aldrig sagt att hon inte får” Sa Paul.
”Så hon får kanske?” Frågade Harry som var påväg mot oss igen.
”Jag ska fundera på saken under dagen.” Sa han och satte sig ner i soffan. ”Jag tänker sitta här och fundera, stör mig inte”
Alla nickade och försvann åt varsitt håll.
Fick helt plötsligt jättemycket idéer och värsta kicken att skriva so here you go, ett kapitel till, hihi. Se till att kommentera riktgt mycket och få mig glad nu! Haha
Berättar i ett senare inlägg om hur det kommer bli dem närmaste veckorna med delarna.
Update: Helt ärligt vet jag inte vad som hände med typsnittet.. Får lösa det till nästa kapitel, stå ut med detta, haha ^^
”Okej..” Sa jag tyst. Han fick inte försvinna från mig, inte nu!
”Du ska med” Sa han kort
Harrys perspektiv
”Hur tänker du människa?!” Utbrast Liam när jag kommit hem och förklarat allt. ”Utan att ens veta om hon får följa med, du har ju inte ens pratat med Paul!”
”Mm” Svarade jag. ”Jag vet inte hur jag tänkte men jag hade sovit dåligt och det kändes så bra att säga det”
”Så säger du alltid när du säger saker innan du tänker för att förklara bort dem” Fortsatte han. ”Att du sovit dåligt eller att det kändes bra att säga det just då”
”Gör jag inte alls!” Protesterade jag
”Jag vet att jag borde stå på din sida och så men jag håller faktiskt med Liam nu, du säger alltid så” Sa Louis och la en hand på min axel. Jag skakade snabbt bort den.
”Nej!” Sa jag men jag visst att det han sa stämde helt. Jag hade kommit med samma bortförklaring varje gång i två år nu.
”Jo, Harry, så är det” Sa Zayn tyst.
Nialls perspektiv
”Killar, killar!” Paul kom inrusande i huset.
”Harry har bjudit med Rebecca till turnén” Sa Liam kort.
”Han har vad?” Frågade Paul argt.
”Bjudit med Rebecca, till turnén som vi åker på på måndag” Sa Liam igen.
”Harry lilla gubben, vad tänker du med?!” Skrek han åt Harry.
”Kalla mig inte gubben” Muttrade Harry.
”Kom han med den vanliga bortförklaringen igen?” Frågade Paul och alla vi nickade till svar.
”Jag går upp och ringer Rebecca och säger att hon inte kan följa med då” Sa Harry kort och reste sig upp för att gå upp.
”Vänta” Sa Paul när Harry precis skulle börja gå upp. ”Ingen har sagt att Rebecca inte får följa med”
Harry vände sig om mot Paul.
”Vadå?” Började han. ”Nyss var du jättearg över att hon skulle med men nu säger du att hon får?”
”Jag har aldrig sagt att hon får, men jag har heller aldrig sagt att hon inte får” Sa Paul.
”Så hon får kanske?” Frågade Harry som var påväg mot oss igen.
”Jag ska fundera på saken under dagen.” Sa han och satte sig ner i soffan. ”Jag tänker sitta här och fundera, stör mig inte”
Alla nickade och försvann åt varsitt håll.
”Harry!” Ropade Paul när klockan började närma sig 7.
Eftermiddagen hade varit ganska stel mellan oss. Alla hade påverkats av hela grejen med Rebecca. Harry hade låst in sig på sitt och Louis rum. Louis hade bönat och bett om att få komma in men det hjälpte inte, inte den här gången. Genom dörren så hade man inte hört någonting, han måste ha legat i sängen och gjort något mycket tyst.
Vi andra killar hade mest hållit oss i köket eller på övervåningen, i vardagsrummet var Paul och där ville man inte vara för risk att störa honom. Alla visste att han kunde bli riktigt arg om man störde honom.
Harry kom ner för trappan, iklädd endast ett par shorts.
”Sitt” Sa Paul. Han orkade tydligen inte säga åt Harry att han var tvungen att ta på sig tröja som han annars alltid brukade göra.
Harry lyssnade lydigt och satte sig ner i soffan bredvid Paul.
”Kan ni killar gå upp eller någonting så jag får prata själv med Harry?” Frågade han oss.
Alla nickade.
”Vi tjuvkikar från Zayns rum!” Viskade Louis en aning högt i mitt öra.
”Louis, jag var allvarlig!” Sa Paul argt mot oss.
”Okej, förlåt chefen” Svara Louis rädd och vi all gick upp tyst.
Harrys perspektiv
”Harry” Började Paul och jag nickade som svar. ”Jag har funderat jättemycket på det här”
”Okej” Svarade jag och väntade mest på att han skulle fortsätta.
”Du får ta med henne” Ett leende spreds på mina läppar men försvann nästan lika fort när han fortsatte. ”Men på ett villkor”
”Vadå?” Frågade jag en aning trött.
”Du måste lova att inte bara var med henne utan att fokusera på jobbet också” Sa han och jag nickade. ”Jag och resten av killarna hade ett litet möte imorse och pratade bland annat om dig”
Va? Hade dem pratat om mig?
”Vad sa ni då?” Frågade jag tyst och såg ner i matta.
”Louis, jag ser dig!” Röt Paul och Louis som stod i trappan var påväg in till rummet igen.
”Jo” Började Paul. ”Vi pratade bland annat om hur du har förändrats sen du blev tillsammans med Rebecca”
”Har.. jag.. förändrats..?” Fick jag ur mig.
”Ja, det har du!” Sa han högt. ”Du ringer alltid om du inte kommer hem på kvällen, oftast sover du inte borta heller för den delen. Igår ringde du inte, snacka om att vi var oroliga för dig”
”Förlåt men jag hann inte, vi hade så kul på festen och kom inte hem förren klockan tre” Sa jag med huvudet fortfarande nerböjt mot mattan.
”Det är ju det jag menar! Du brukar inte vara ute och festa till tre” Sa han. ”Dessutom sa du till killarna att du bara skulle till Rebecca några timmar!”
”Jag vet..” Sa jag. ”Förlåt”
”Mm” Svarade han.
”Hur som helst, på turnén så kommer du behöva jobba väldigt mycket, alltså kommer du få anpassa att vara med henne efter schemat, alltså inte anpassa schemat efter henne” Sa han och reste sig upp.
”Mm” Svarade jag och satt kvar när Paul gick iväg till dörren.
”Ni kan komma ner nu killar!” Ropade han innan han försvann ut.
Allting som hade känts så perfekt bara någon timme senare hade bara spruckit. Nu kändes de inte alls kul att ha Rebecca med mig.
”Hur är det grabben?” Frågade Louis och satte sig tillsammans med dem andra killarna ner bredvid mig.
”Äh..” Sa jag tyst och fipplade med en lock i mitt hår.
”Berätta nu!” Zayn knuffade mig lite lätt på armen.
”Bara låt mig vara” Sa jag och reste mig upp. Jag gick till dörren, tog på mig mina converse och tog en jacka som jag satte på mig innan jag öppnade dörren och gick ut utan att säga nåt.
Fick helt plötsligt jättemycket idéer och värsta kicken att skriva so here you go, ett kapitel till, hihi. Se till att kommentera riktgt mycket och få mig glad nu! Haha
Berättar i ett senare inlägg om hur det kommer bli dem närmaste veckorna med delarna.
Update: Helt ärligt vet jag inte vad som hände med typsnittet.. Får lösa det till nästa kapitel, stå ut med detta, haha ^^
Chapter 12 - Come with me.
Previosly
Jag gick snabbt ner för trappan och öppnade dörren. Min min förvandlades direkt från irriterad till chockad. Jag måste sett ut som ett spöke. Jag kunde knappt tro mina ögon när jag såg vem som stod framför mig.
Rebeccas perspektiv
”Hej” Sa Harry. ”Vad vacker du är!”
”Herregud..” Fick jag fram. ”Varför är du här?”
”Jag hade ledigt idag så varför inte komma och titta på min flickväns avslutning?” Sa hon och drog in mig i en varm kram. Jag såg att han njöt av att säga 'flickvän' om mig.
”Så söt du är!” Sa jag och vände ansiktet upp mot Harry. Han gav mig en kyss som jag besvarade.
”Jag har saknat dig så!” Sa han när vi avslutat kyssen.
”Och jag dig!” Svarade jag och log. Jag lutade mig mot hans läppar igen och vi möttes igen i en varm kyss.
”Älskar dig” Sa han och jag log.
”Ehm.. hej” Sa mamma och jag vände mig hastigt om.
Jag såg hur Harry rodnade i ögonvrån.
”Mamma, det här är Harry, min pojkvän” Sa jag tyst.
”Aha, han som alla snackar om i skolan?” Frågade hon
Jag gjorde en min mot mamma ungefär som 'håll tyst'.
Harry vände sig om mot mig och gjorde en frågande min.
”Berättar sen..” Mumlade jag tyst och han nickande förstående.
Jag gjorde en sur min mot mamma innan jag tog Harry i handen och gick snabbt upp för trappan.
”Vad var det där om?” Frågade Harry och satte sig ner på min säng.
”Alltså..” Började jag
”Alltså vad?” Frågade han mig
”Du och jag har vart på löpsedlarna i tidningarna hela veckan, en i skolan hittade det och skrev ut det, sen satte hon upp det i korridoren och sen har jag bokstavligt talat blivit nerslagen. Igår var jag hemma bara för det..” Sa jag och satte mig bredvid honom.
”Men lilla vän” Sa han och suckade ”De var inte meningen att det skulle bli såhär...”
”Men det är lugnt, det är inte ditt fel!” Sa jag och tog Harrys hand.
”Jo” Sa han tyst.
”Men nej!” Nästan skrek jag.
”Men det är lugnt, vill du inte vara tillsammans med mig för att allt blev såhär så är det lugnt!” sa han ledset.
”Harry, jag vill vara tillsammans med dig. Kommer det vara såhär, visst, men jag kommer kämpa för oss!”
Han log mot mig och ställde sig upp. Han tog tag i min hand och drog upp mig så att jag stod framför honom. Han tog mig runt nacken och böjde sig fram tills våra läppar möttes i en öm kyss
”Jag måste gå strax..” Sa jag när vi avslutat kyssen. ”Men du får följa med om du vill”
”Jaa” Han nickade stort.
”Kom” sa jag snabbt och tog tag i Harrys hand.
Han följde mig lydigt när vi gick neråt.
Jag tog på mig mina högklackade svarta skor och gick ut genom dörren med Harry.
”Ses sen!” Ropade jag innan jag stängde dörren.
Harry flätade ihop våra fingrar innan vi började gå iväg
Liams perspektiv
Jag slog upp ögonen. Ljuset lyste rakt igenom mina fönster. Jag rusade upp ur sängen och kollade klockan. 10.13.
Jag tog på mig den gråa morgonrocken och gick ner till dem andra killarna som tydligen redan var uppe.
”Godmorgon!” Ropade Louis och kom och gav mig en broderlig kram.
Jag skrattade och besvarade kramen.
”Godmorgon”
”Hört något från Harry?” Frågade jag när vi en kvart senare satt och åt frukost tillsammans.
”Nej..” Sa Zayn tyst.
”Han drack sig säkert full igår på Rebeccas avslutningsfest och somnade med henne igår, sen har han inte velat ringa” Sa Louis
”Eller så har han inte vaknat än” Sa Niall och vi alla nickade eftersom att det lät som ett bättre alternativ.
”Jaha, vi var lediga idag också va?” Frågade Niall efter en stund.
”Ja, vi börjar inte jobba förren på måndag” Sa Louis och det chockade nog oss alla.
”Sen när började du hålla reda på det?” Frågade Zayn när han lugnat ner sig.
”Sen Paul började hota mig med att döda Kevin om jag inte höll reda på våra tider” Sa Louis och alla skrattade.
”Vet du vart Kevin är?” Frågade jag tillslut.
”Nej, men jag vill ändå inte att Paul ska döda honom om han nu skulle hitta honom..” sa Louis och alla fortsatte skratta.
Harrys perspektiv
Jag satte mig hastigt upp i sängen. Hur mycket var klockan? Jag tänkte precis rusa upp och kolla det när jag insåg att Rebecca låg bredvid mig och sov lugnt så jag bestämde mig för att ta det lite lugnare.
När jag tillslut kommit fram till klockan fick mitt ansikte ett chockat uttryck. Klockan visade 13.23. Jag gick la ner klockan och gick lugnt tillbaka till sängen och la mig bredvid Rebecca.
Hon vaknade och satte sig upp.
”Godmorgon älskling” Sa jag och klappade henne lätt på ryggen.
”Vad är klockan?” Frågade hon tyst och la sig ner på min arm.
”Halv två..” Sa jag tyst och skrattade till.
”Ojdå..” Sa hon trött och satte sig upp igen.
Jag satte mig upp och såg henne i ögonen. Hon var helt underbar.
”Hade ni kul igår?” Frågade Rebeccas mamma när vi en kvart senare satt vid frukostbordet medan dem andra åt lunch.
”Jadå” sa jag och log mot Rebecca.
Jag kom ihåg allting i detalj. Efter avslutningen som hade vart helt underbar bara den, hade vi åkt hem till Rebecca med tre av hennes tjejkompisar och en pojkvän till en av dem. Han var en riktig trevlig snubbe, vi hade umgåtts jättemycket. Hemma hos Rebecca hade vi haft lite förfest med plock. Sen hade vi dragit ut på stan och haft en fet fest med nästan hela hennes klass. Det var riktigt trevligt där, jag kunde verkligen vara mig själv med
dem.
Vid tre ungefär hade jag och Rebecca tillslut stapplat in genom dörren, inte för att vi var fulla utan av trötthet, och upp för trappan där vi bara hade slängt oss ner i sängen och somnat.
Rebeccas perspektiv
”När börjar du jobba igen?” Frågade jag när vi senare var i mitt rum.
”På måndag.” Sa han och log snett.
”Okej” Svarade jag.
”Jag ska ut på en tvåmånaders turné då” Fortsatte han
”Okej..” Sa jag tyst. Han fick inte försvinna från mig, inte nu!
”Du ska med” Sa han kort.
Ett väldigt kort och försenat kapitel. Ett väldigt tråkigt sådant. Du som ville ha mer drama, det kommer i nästa, då börjar det. Jag vet att i nästan alla noveller följer tjejerna med på turnén men jag lovar, det kommer inte bli som i alla noveller när hon följer med den här gången, det kan jag lova ^^.
Tack för alla era underbara kommentarer efter mitt sura inlägg, känns som att det behövdes lite sånt för att få er att fatta att jag vll halite respons på det jag gör, haha.
”Hej” Sa Harry. ”Vad vacker du är!”
”Herregud..” Fick jag fram. ”Varför är du här?”
”Jag hade ledigt idag så varför inte komma och titta på min flickväns avslutning?” Sa hon och drog in mig i en varm kram. Jag såg att han njöt av att säga 'flickvän' om mig.
”Så söt du är!” Sa jag och vände ansiktet upp mot Harry. Han gav mig en kyss som jag besvarade.
”Jag har saknat dig så!” Sa han när vi avslutat kyssen.
”Och jag dig!” Svarade jag och log. Jag lutade mig mot hans läppar igen och vi möttes igen i en varm kyss.
”Älskar dig” Sa han och jag log.
”Ehm.. hej” Sa mamma och jag vände mig hastigt om.
Jag såg hur Harry rodnade i ögonvrån.
”Mamma, det här är Harry, min pojkvän” Sa jag tyst.
”Aha, han som alla snackar om i skolan?” Frågade hon
Jag gjorde en min mot mamma ungefär som 'håll tyst'.
Harry vände sig om mot mig och gjorde en frågande min.
”Berättar sen..” Mumlade jag tyst och han nickande förstående.
Jag gjorde en sur min mot mamma innan jag tog Harry i handen och gick snabbt upp för trappan.
”Vad var det där om?” Frågade Harry och satte sig ner på min säng.
”Alltså..” Började jag
”Alltså vad?” Frågade han mig
”Du och jag har vart på löpsedlarna i tidningarna hela veckan, en i skolan hittade det och skrev ut det, sen satte hon upp det i korridoren och sen har jag bokstavligt talat blivit nerslagen. Igår var jag hemma bara för det..” Sa jag och satte mig bredvid honom.
”Men lilla vän” Sa han och suckade ”De var inte meningen att det skulle bli såhär...”
”Men det är lugnt, det är inte ditt fel!” Sa jag och tog Harrys hand.
”Jo” Sa han tyst.
”Men nej!” Nästan skrek jag.
”Men det är lugnt, vill du inte vara tillsammans med mig för att allt blev såhär så är det lugnt!” sa han ledset.
”Harry, jag vill vara tillsammans med dig. Kommer det vara såhär, visst, men jag kommer kämpa för oss!”
Han log mot mig och ställde sig upp. Han tog tag i min hand och drog upp mig så att jag stod framför honom. Han tog mig runt nacken och böjde sig fram tills våra läppar möttes i en öm kyss
”Jag måste gå strax..” Sa jag när vi avslutat kyssen. ”Men du får följa med om du vill”
”Jaa” Han nickade stort.
”Kom” sa jag snabbt och tog tag i Harrys hand.
Han följde mig lydigt när vi gick neråt.
Jag tog på mig mina högklackade svarta skor och gick ut genom dörren med Harry.
”Ses sen!” Ropade jag innan jag stängde dörren.
Harry flätade ihop våra fingrar innan vi började gå iväg
Liams perspektiv
Jag slog upp ögonen. Ljuset lyste rakt igenom mina fönster. Jag rusade upp ur sängen och kollade klockan. 10.13.
Jag tog på mig den gråa morgonrocken och gick ner till dem andra killarna som tydligen redan var uppe.
”Godmorgon!” Ropade Louis och kom och gav mig en broderlig kram.
Jag skrattade och besvarade kramen.
”Godmorgon”
”Hört något från Harry?” Frågade jag när vi en kvart senare satt och åt frukost tillsammans.
”Nej..” Sa Zayn tyst.
”Han drack sig säkert full igår på Rebeccas avslutningsfest och somnade med henne igår, sen har han inte velat ringa” Sa Louis
”Eller så har han inte vaknat än” Sa Niall och vi alla nickade eftersom att det lät som ett bättre alternativ.
”Jaha, vi var lediga idag också va?” Frågade Niall efter en stund.
”Ja, vi börjar inte jobba förren på måndag” Sa Louis och det chockade nog oss alla.
”Sen när började du hålla reda på det?” Frågade Zayn när han lugnat ner sig.
”Sen Paul började hota mig med att döda Kevin om jag inte höll reda på våra tider” Sa Louis och alla skrattade.
”Vet du vart Kevin är?” Frågade jag tillslut.
”Nej, men jag vill ändå inte att Paul ska döda honom om han nu skulle hitta honom..” sa Louis och alla fortsatte skratta.
Harrys perspektiv
Jag satte mig hastigt upp i sängen. Hur mycket var klockan? Jag tänkte precis rusa upp och kolla det när jag insåg att Rebecca låg bredvid mig och sov lugnt så jag bestämde mig för att ta det lite lugnare.
När jag tillslut kommit fram till klockan fick mitt ansikte ett chockat uttryck. Klockan visade 13.23. Jag gick la ner klockan och gick lugnt tillbaka till sängen och la mig bredvid Rebecca.
Hon vaknade och satte sig upp.
”Godmorgon älskling” Sa jag och klappade henne lätt på ryggen.
”Vad är klockan?” Frågade hon tyst och la sig ner på min arm.
”Halv två..” Sa jag tyst och skrattade till.
”Ojdå..” Sa hon trött och satte sig upp igen.
Jag satte mig upp och såg henne i ögonen. Hon var helt underbar.
”Hade ni kul igår?” Frågade Rebeccas mamma när vi en kvart senare satt vid frukostbordet medan dem andra åt lunch.
”Jadå” sa jag och log mot Rebecca.
Jag kom ihåg allting i detalj. Efter avslutningen som hade vart helt underbar bara den, hade vi åkt hem till Rebecca med tre av hennes tjejkompisar och en pojkvän till en av dem. Han var en riktig trevlig snubbe, vi hade umgåtts jättemycket. Hemma hos Rebecca hade vi haft lite förfest med plock. Sen hade vi dragit ut på stan och haft en fet fest med nästan hela hennes klass. Det var riktigt trevligt där, jag kunde verkligen vara mig själv med
dem.
Vid tre ungefär hade jag och Rebecca tillslut stapplat in genom dörren, inte för att vi var fulla utan av trötthet, och upp för trappan där vi bara hade slängt oss ner i sängen och somnat.
Rebeccas perspektiv
”När börjar du jobba igen?” Frågade jag när vi senare var i mitt rum.
”På måndag.” Sa han och log snett.
”Okej” Svarade jag.
”Jag ska ut på en tvåmånaders turné då” Fortsatte han
”Okej..” Sa jag tyst. Han fick inte försvinna från mig, inte nu!
”Du ska med” Sa han kort.
Ett väldigt kort och försenat kapitel. Ett väldigt tråkigt sådant. Du som ville ha mer drama, det kommer i nästa, då börjar det. Jag vet att i nästan alla noveller följer tjejerna med på turnén men jag lovar, det kommer inte bli som i alla noveller när hon följer med den här gången, det kan jag lova ^^.
Tack för alla era underbara kommentarer efter mitt sura inlägg, känns som att det behövdes lite sånt för att få er att fatta att jag vll halite respons på det jag gör, haha.
Herregud, tack! :D
Okej, jag blev sjukt glad över alla era otroligt fina kommentarer på det senaste inlägget! Ni läser den, det gör mig så glad!
Till dig som sa att det skulle vara mer drama, det kommer, jag lovar!
Del 12 kommer ut imorrn, ska skriva mycket då ^^
Varning för ett aning surt inlägg.
Okej, helt seriöst, gillar ni novellen? Jag har jättemånga besökare men nästan inga kommentarer. Vill ni ha mer av novellen, då kommenterar ni! Det är ni läsare och era kommentarer som gör mig peppad att skriva, kommer det inga kommentarer, ja, då blir det inga delar. Så enkelt är det.
Och som sagt, detta inlägg var alltså inte alls ägnat till er som faktiskt kommenterar, era kommentarer betyder sjukt mycket! Tack <3
Jag har skrivit lite mer en än sida på del 12. På fyra dagar! Jag får inga kommentarer som peppar mig. Jag har ungefär tre läsare som kommenterar, Josse, Tove och Moa tror jag att den sista heter. Tack för era kommentarer, det värmer verkligen!
Är det några av er andra som överhuvudtaget läser novellen och bara struntar i att kommentera eller går ni in på bloggen bara för att? Jag tycker att det är rent respektlöst mot mig som sitter och skriver novellen, jag ägnar min fritid till detta för eran skull, att bara skita i att kommentera! Jag kommenterar alltid på novellblloggar jag läser! Förstår lixom inte varför man inte skulle göra det?
Och som sagt, detta inlägg var alltså inte alls ägnat till er som faktiskt kommenterar, era kommentarer betyder sjukt mycket! Tack <3
Såg att jag fått besöksrekord igår, 51 besökare! Wiie!
Och till er som undrar, del 12 kommer när jag fått 5 riktiga kommentarer på del 11, alltså inte såna som är typ "Hej, beök gärna min novellblogg".
Förlåt
Förlåt för min dåliga uppdatering, jag hade avslutnig i torsdags och hann inte skriva något då. Sen har jag varit ute ganska mycket och inte hunnit skriva. Förhoppningsvis får jag ivög ett inlägg ikväll men annars kommer det imorrn då jag är ledig hela kvällen.
Kram!
Chapter 11 - OMG!
Previsoly
Jag vände mig om och sprang, ut ur skolan, så långt bort jag kunde komma från skolan. Tillslut stannade jag och gick in i en gammal busskur som inte användes längre och satte mig. Jag kröp ihop med benen mot magen. Sakta började tårarna rinna fram innan dem tillslut bokstavligt talat sprutade ut. Vad hade jag gjort? Varför var livet såhär?
*Torsdag och avslutning*
Rebeccas perspektiv
Jag vaknade och satte mig upp. Ett leende började byggas på mina läppar med försvann lika fort. Idag skulle jag behöva gå till skolan, till det där hemska stället där jag förmodligen skulle få en massa konstiga blickar och kommentarer. Sen skulle lärarna skälla ut mig en massa för att jag bara stack hem i tisdags, fast jag hade mina anledningar så skulle jag käfta emot med det skulle jag få gå om jag känner lärarna på skolan rätt. Igår hade jag inte gått till skolan, jag hade vägrat, sagt att jag var sjuk och mamma hade som vanligt gått med på det.
Jag reste mig upp och gick till garderoben där jag tog fram ett par shorts, ett rosa linne och underkläder. Sen gick jag till badrummet och bytte om snabbt innan jag gick ner till köket och gjorde i ordning ett glas oboy och en macka som jag satte mig och åt i soffan.
Harrys perspektiv
”Godmorgon grabbar!” Ropade Louis när han kom nerrusande för trappan.
”Godmorgon?” Frågade Liam honom och jag vände direkt huvudet mot klockan. Hon visade halv ett.
”Ja?” Började Louis ”Hur länge har ni varit uppe?”
”I tre timmar” Sa Zayn bortifrån soffan där han satt med en liten tallrik tacos från kvällen före.
”Då måste ni ha varit uppe tidigt” Sa Louis och gick till köket.
”Louis, vi vaknade halv tio” Sa jag ”Klockan är halv ett nu”
”Aha..” Fick jag som svar.
”Men titta Louis, du är uppe, det var ju tidigt!” Ropade Niall med betoning på 'tidigt' när han kom ut från toaletten. Han hade en handduk i handen som han torkade håret med. Troligen hade han varit i duschen.
”Väldigt roligt Niall, vääääldigt!” Ropade Louis inifrån skåpet han nu hade tryckt in huvudet i.
Rebeccas perspektiv
Jag låste upp dörren och gick in till huset. Dagen hade varit fruktansvärd. När jag kommit till skolan hade jag först fått en massa elaka kommentarer av nästan alla på skolan. Dels av såna som hatar One Direction och inte förstod vad jag såg i Harry men också såna som älskar One Direction och bara var avundsjuka på mig. Lärarna hade pratat med mig men ändå låtit mig förklara varför jag gjort som jag gjorde och förstått mig.
Jag satte mig i soffan och tittade på tv. Avslutningen skulle börja klockan 18 och nu var den 14. Jag hade lite tid på mig.
En och en halv timme senare var jag uppe på mitt rum. Klänningen jag skulle ha på kvällen låg på sängen och jag stod och plattade håret.
”Hallå!” Hördes det nerifrån och mamma var hemma.
”Hej” Svarade jag och stängde av plattången innan jag drog ur sladden från väggen
Jag gick till sminkbordet och började smeta på foundation på dem mörka ringarna under ögonen och på ögonlocken så att ögonskuggan skulle fastna bättre sen. Sen tog jag puder och drog svagt över hela ansiktet. Efter det satte jag på en ljusgrå ögonskugga och avslutade med mascara. Jag tittade mig i spegeln. Ganska nöjd var jag ändå.
Mamma kom in i rummet.
”Men herregud vad fin du är!” Sa mamma.
Jag såg ner på mig själv. Där stod jag barfota med min skrikrosa One Piece och festsminkad i ansiktet.
”Ja, jättefin var det..” Sa jag och skrattade lite.
”Men jag menar i ansiktet” Sa hon och log. ”Få se på det!” Hon tog tag i min haka och vinklade ansiktet uppåt.
Jag log medan hon inspekterade det.
”Du är så fin!” Hon pussade mig på näsan innan hon gick ut igen.
”Tack” Sa jag tyst innan jag gick för att hämta klänningen. Klänningen var ett svart, tight fodral med djup urringning i ryggen. I övrigt var den en helt vanligt svart klänning.
Jag tog snabbt av mig min One Piece och satte på mig klänningen. Jag speglade mig i spegeln när jag var klar. Det var ändå rätt snyggt.
”Mamma! Kolla!” Ropade jag och kom nerspringades för trappan. Jag var på väg in i köket men hejdades av Jasmine som kom ut från vardagsrummet.
”Prinsessa” Sa hon och såg på mig, uppifrån och ner.
”Gullunge!” Sa jag och lyfte upp henne.
Tillsammans gick vi ut till köket där mamma var. Jag satte ner Jasmine på golvet och hon sprang direkt till vardagsrummet.
”Du är så fin gumman!” Sa hon. Den här gången lät jag henne kalla mig gumman, jag ville inte starta ett tjafs om det nu.
”Tack” sa jag och log.
Jag gick ut ur köket och uppför trappan in till mitt rum igen. Jag kollade på klockan. 17.14. Om en kvart skulle jag behöva åka.
Det plingade på dörren.
”Rebecca” Ropade mamma. ”Kan du öppna?”
”Mm”
Jag gick snabbt ner för trappan och öppnade dörren. Min min förvandlades direkt från irriterad till chockad. Jag måste sett ut som ett spöke. Jag kunde knappt tro mina ögon när jag såg vem som stod framför mig.
Del 11. Vad tycker ni? Förlåt för kort kapitel men jag kände att det var bra att sluta här och kom inte på mer att ha emellan. Nästa kapitl kommer troligtvis upp på fredag eller lördag! Vad tycker ni? Kommentera! Slog förresten besöksrekord igår! Wiiie!
Och ja, mitt bildprogram fungerar fortfarande inte.. gah.... aja.
Lyckades fixa ihop en liten bild iallfall, måste lösa det här med bildsaken..
Chapter 10 - A secret
Previosly
”Så Haz, du har skaffat flickvän?” Frågade Danielle efter en stund för att bryta tystnaden som blivit. Hon var alltid så duktig på att bryta tystnader på rätt sätt.
”Ja..” Svarade Harry tyst och såg ner i golvet innan han tog Rebeccas hand.
Hon log mot honom och pussade honom försiktigt på kinden.
Harrys perspektiv
”Jag vill verkligen inte att du ska åka” Sa jag och drog bort en hårslinga ur Rebeccas hår. Klockan var tjugoåtta minuter över sex och Rebeccas buss skulle komma om två minuter.
”Inte jag heller” Sa hon snabbt och lutade sig mot min axel.
”Vi måste hålla kontakten” Sa jag och log
”Ja, absolut” Började hon ”Vi ska inte göra någonting under sommarlovet så vitt jag vet så vi kan träffas riktigt mycket!”
Jag nickade och log men skakade snabbt till av en muller. Bussen hade kommit.
”Jag älskar dig, vi ses” Sa jag och gav Rebecca en lång kyss.
”Älskar dig också” Sa hon och släppte min hand och sprang till bussen som höll på att stänga dörrarna. Hon vinkade snabbt till mig innan hon gick in och jag stod nu ensam kvar.
Bussen åkte sakta iväg framför mina ögon och Rebecca försvann.
Rebeccas perspektiv
Jag tittade bakåt, på Harry som bara blev mindre och mindre. Tillslut försvann han bakom en massa skog och åkrar. Idag var det måndag, på torsdag skulle vi sluta skolan. Troligtvis skulle jag och Harry träffas på sommarlovet som inte var så långt borta men det kändes som en oändlighet dit. Vi hade bara hunnit vara med varandra i ett dygn men det kändes verkligen som vi känt varandra hela livet, allting kändes så rätt med honom.
Bussen stannade till och jag väcktes med ett ryck ur mina tankar. Att döma av vad jag lyckades se genom fönsterna hade vi stannat på stationen innan den jag skulle av. Det var kanske tre människor som gick av och 5 nya som klev på. Nästa station skulle det garanterat bli folk som ska av på eftersom det är slutstationen.
-
”Jag är hemma!” Ropade jag när jag klev in genom dörren vid halv 8.
”Hej gumman” Ropade mamma och kom utrusande från köket med ett blå och vit randigt förkläde på sig. Hon kramade mig hårt. ”Gud vad jag har saknat dig!”
”Mamma, jag var borta i ett dygn, snälla” Sa jag och backade.
”Okej” Sa hon och försvann in till köket igen.
Jag böjde mig ner för att ta av mig skorna och gick sen upp på mitt rum.
Harrys perspektiv
”Home sweet home!” Sa Louis när vi kom innanför dörrarna till vårat hus. Han slängde sig på soffan och slog på tv:n.
Niall slängde sig i den ena sackosäcken på golvet och Zayn i den andra. Liam försvann in på toa och jag gick till köket för att värma en smörgås.
”Eyy du!” Ropade Niall ”Kan du göra något till mig också? Blev plötsligt väldigt hungrig..”
”Du får hämta själv, jag är ingen slav!” Svarade jag irriterat och försökte dölja leendet på mina läppar samtidigt som jag tog ut den färdiga smörgåsen ur mikron. Jag la den på en tallrik och satte mig i soffan bredvid Louis.
-
”Godnatt” Sa jag till resten av killarna som tydligen tänkte vara uppe halva natten.
”Godnatt” Svarade dem andra killarna och jag gick upp, in till mitt och Louis rum.
Jag tog av mig tröjan, byxorna och strumporna och slängde mig i sängen med bara kalsongerna på. Jag tog min mobil och började skriva ett sms till Rebecca. Jag saknade henne redan sjukt mycket!
'Hej sötnos! Hur är det? Saknar dig grymt! Puss'
Jag läste igenom sms:et några gånger innan jag slutligen tryckte på 'skicka'.
Jag la mobilen på sängbordet och hann precis krypa ner under täcket innan mobilen plingade till. Jag tog den snabbt och tryckte på 'öppna'.
'Hej älskling! Jag har det bra, hur har du det? Saknar dig med! Puss' Stod det
Jag funderade på vad jag skulle svara men kom tillslut på att jag var tvungen att sova eftersom att jag gäspade ungefär varannan sekund.
'Bara bra! Men är sjukt trött nu, lång dag vettu'. Haha, hörs imorrn. Kram!' Skrev jag tillslut och skickade. Hennes svar kom fort.
'Okej. Hörs imorrn. Kram'.
Jag la undan mobilen och kröp ihop under täcket. Jag somnade fort.
Rebeccas perspektiv
”Rebecca!” Ropade Sandra dagen efter när jag återigen var i skolan.
”Ja?” Sa jag nonchalant. Sandra har alltid varit den där kaxiga tjejen som struntar i allt och alla om det inte har hänt något mycket speciellt. Hon har aldrig gillat mig eller varit speciellt snäll mot mig så varför skulle jag vara det mot henne?
”Jag såg den här bilden på dig och Harry Styles i tidningen igår” Sa hon och visade en bild på mig och Harry från igår på sin Ipad. Naturligtvis visade bilden precis när vi skulle kyssas. ”Är det du?”
”Nej?” Jag vände mig om och började gå mot klassrummet som vi skulle ha NO i. Hon följde efter mig.
”Det är du, bara erkänn!” Sa hon med sin otroligt pipiga och irriterande röst.
”Nej!” Nästan skrek jag. Dem få personer som satt i korridoren ryckte till och jag mimade ett 'förlåt' till dem.
”Det är du, eller hur?” Fortsatte hon.
”Okej” Sa jag och stannade upp Sandra i korridoren där vi nu var ensamma. ”Du måste hålla käft om det här”
Hon nickade kort och svalde medan hon lät Ipaden glida ner i väskan.
”Det är jag på bilden och ja, jag är tillsammans med Harry Styles” Började jag. ”Men säger du det till någon så är du körd. Uppfattat?”
”Jag lovar!” Sa hon och jag gav henne ett svagt leende. Varför visste jag inte, men det kändes som att det var en helt annan Sandra jag stod och pratade med, den Sandra som jag alltid velat skulle komma fram ur den kaxiga Sandras kropp. Nu hade den gjort det och om Sandra skulle fortsätta vara såhär, så skulle vi kanske kunna utveckla en vänskap, det kändes väldigt nära för tillfället men jag visste att om bara några timmar skulle vänskapen vara så långt borta som det bara går, hon skulle berätta det för alla.
Det ringde in och jag gick in och satte mig på min plats i klassrummet.
-
En och en halv timme senare ringde det ut och hela klassen strömmade ut. Jag gick idag med alla andra ut ur klassrummet till skillnad från dem flesta dagarna då jag brukar vara sist ut.
Jag stannade en bit utanför klassrummet där resten av klassen stannade och tittade på något som hängde på väggen. Jag trängde mig fram och fick se dagens framsida av 'Manchester-nytt'. Rubriken var en stor fet text där det stod 'Harry Styles och hans nya flickvän i en het kyss efter en dejt'. Under var det två bilder på mig och Harry precis innan vi skulle kyssas och upptäckte att det stod en drös med paparazzis framför oss.
Jag såg snett mot höger där en leende Sandra satt. Jag suckade tyst och gick fram till henne.
”Kom” Mumlade jag surt och drog bort henne en bit bort där vi var ensamma.
”Du skulle inte berätta ju!” Nästan skrek jag
”Äsch vadå?” Började hon. Jag visste att nu skulle en massa bortförklaringar komma som på rullande band. ”Jag sa det bara till läraren som tyckte att det var en bra idé att sätta upp framsidan så att hela skolan skulle kunna se”.
”Du sa det till vilken lärare?” Frågade jag
”Vaktmästaren..”
”Vaktmästaren?! Han som är den falskaste läraren på hela skolan? Hur tänker du?” Sa jag upprört och vankade fram och tillbaka medan Sandra stod still och funderade på vad hon skulle svara. Tillslut öppnade hon munnen.
”Men kom igen, det är ju bara skolan som vet om det.”
”Ja, bara skolan. Det är ju typ 700 personer på den här skolan” Började jag. ”Vet du, imorse litade jag för första
gången på dig, jag trodde att du kunde hålla en liten hemlighet. Var det så mycket begärt?!”
Nu kände jag att tårarna var på väg.
Jag såg att hon funderade länge på vad hon skulle säga. Tillslut bestämde jag mig för att säga någonting först.
”Nu vet hela skolan om en liten sak som jag bad dig om att hålla hemligt. Jag visste egentligen att det skulle bli såhär, men jag vågade chansa. Nu vet jag att jag inte ska våga chansa något mer, frör det lönar sig ändå inte. Jag tyckte att den snälla Sandra kommit fram, men hon försvann lika fort som hon kom, det kan inte fortsätta såhär”
Jag vände mig om och sprang, ut ur skolan, så långt bort jag kunde komma från skolan. Tillslut stannade jag och gick in i en gammal busskur som inte användes längre och satte mig. Jag kröp ihop med benen mot magen. Sakta började tårarna rinna fram innan dem tillslut bokstavligt talat sprutade ut. Vad hade jag gjort? Varför var livet såhär?
Jag vet att min uppdatering suger.. Kommer vara upptagen i stort sätt hela Juni från och med den 16:e. Men vi får försöka ta igen det i Juli!
Jag vet att det inte är någon bild med den här gången men min bildsakemoj krånglade så jag kunde helt enkelt inte göra någon bild..
Mycket kommentarer nudå!
”Så Haz, du har skaffat flickvän?” Frågade Danielle efter en stund för att bryta tystnaden som blivit. Hon var alltid så duktig på att bryta tystnader på rätt sätt.
”Ja..” Svarade Harry tyst och såg ner i golvet innan han tog Rebeccas hand.
Hon log mot honom och pussade honom försiktigt på kinden.
Harrys perspektiv
”Jag vill verkligen inte att du ska åka” Sa jag och drog bort en hårslinga ur Rebeccas hår. Klockan var tjugoåtta minuter över sex och Rebeccas buss skulle komma om två minuter.
”Inte jag heller” Sa hon snabbt och lutade sig mot min axel.
”Vi måste hålla kontakten” Sa jag och log
”Ja, absolut” Började hon ”Vi ska inte göra någonting under sommarlovet så vitt jag vet så vi kan träffas riktigt mycket!”
Jag nickade och log men skakade snabbt till av en muller. Bussen hade kommit.
”Jag älskar dig, vi ses” Sa jag och gav Rebecca en lång kyss.
”Älskar dig också” Sa hon och släppte min hand och sprang till bussen som höll på att stänga dörrarna. Hon vinkade snabbt till mig innan hon gick in och jag stod nu ensam kvar.
Bussen åkte sakta iväg framför mina ögon och Rebecca försvann.
Rebeccas perspektiv
Jag tittade bakåt, på Harry som bara blev mindre och mindre. Tillslut försvann han bakom en massa skog och åkrar. Idag var det måndag, på torsdag skulle vi sluta skolan. Troligtvis skulle jag och Harry träffas på sommarlovet som inte var så långt borta men det kändes som en oändlighet dit. Vi hade bara hunnit vara med varandra i ett dygn men det kändes verkligen som vi känt varandra hela livet, allting kändes så rätt med honom.
Bussen stannade till och jag väcktes med ett ryck ur mina tankar. Att döma av vad jag lyckades se genom fönsterna hade vi stannat på stationen innan den jag skulle av. Det var kanske tre människor som gick av och 5 nya som klev på. Nästa station skulle det garanterat bli folk som ska av på eftersom det är slutstationen.
-
”Jag är hemma!” Ropade jag när jag klev in genom dörren vid halv 8.
”Hej gumman” Ropade mamma och kom utrusande från köket med ett blå och vit randigt förkläde på sig. Hon kramade mig hårt. ”Gud vad jag har saknat dig!”
”Mamma, jag var borta i ett dygn, snälla” Sa jag och backade.
”Okej” Sa hon och försvann in till köket igen.
Jag böjde mig ner för att ta av mig skorna och gick sen upp på mitt rum.
Harrys perspektiv
”Home sweet home!” Sa Louis när vi kom innanför dörrarna till vårat hus. Han slängde sig på soffan och slog på tv:n.
Niall slängde sig i den ena sackosäcken på golvet och Zayn i den andra. Liam försvann in på toa och jag gick till köket för att värma en smörgås.
”Eyy du!” Ropade Niall ”Kan du göra något till mig också? Blev plötsligt väldigt hungrig..”
”Du får hämta själv, jag är ingen slav!” Svarade jag irriterat och försökte dölja leendet på mina läppar samtidigt som jag tog ut den färdiga smörgåsen ur mikron. Jag la den på en tallrik och satte mig i soffan bredvid Louis.
-
”Godnatt” Sa jag till resten av killarna som tydligen tänkte vara uppe halva natten.
”Godnatt” Svarade dem andra killarna och jag gick upp, in till mitt och Louis rum.
Jag tog av mig tröjan, byxorna och strumporna och slängde mig i sängen med bara kalsongerna på. Jag tog min mobil och började skriva ett sms till Rebecca. Jag saknade henne redan sjukt mycket!
'Hej sötnos! Hur är det? Saknar dig grymt! Puss'
Jag läste igenom sms:et några gånger innan jag slutligen tryckte på 'skicka'.
Jag la mobilen på sängbordet och hann precis krypa ner under täcket innan mobilen plingade till. Jag tog den snabbt och tryckte på 'öppna'.
'Hej älskling! Jag har det bra, hur har du det? Saknar dig med! Puss' Stod det
Jag funderade på vad jag skulle svara men kom tillslut på att jag var tvungen att sova eftersom att jag gäspade ungefär varannan sekund.
'Bara bra! Men är sjukt trött nu, lång dag vettu'. Haha, hörs imorrn. Kram!' Skrev jag tillslut och skickade. Hennes svar kom fort.
'Okej. Hörs imorrn. Kram'.
Jag la undan mobilen och kröp ihop under täcket. Jag somnade fort.
Rebeccas perspektiv
”Rebecca!” Ropade Sandra dagen efter när jag återigen var i skolan.
”Ja?” Sa jag nonchalant. Sandra har alltid varit den där kaxiga tjejen som struntar i allt och alla om det inte har hänt något mycket speciellt. Hon har aldrig gillat mig eller varit speciellt snäll mot mig så varför skulle jag vara det mot henne?
”Jag såg den här bilden på dig och Harry Styles i tidningen igår” Sa hon och visade en bild på mig och Harry från igår på sin Ipad. Naturligtvis visade bilden precis när vi skulle kyssas. ”Är det du?”
”Nej?” Jag vände mig om och började gå mot klassrummet som vi skulle ha NO i. Hon följde efter mig.
”Det är du, bara erkänn!” Sa hon med sin otroligt pipiga och irriterande röst.
”Nej!” Nästan skrek jag. Dem få personer som satt i korridoren ryckte till och jag mimade ett 'förlåt' till dem.
”Det är du, eller hur?” Fortsatte hon.
”Okej” Sa jag och stannade upp Sandra i korridoren där vi nu var ensamma. ”Du måste hålla käft om det här”
Hon nickade kort och svalde medan hon lät Ipaden glida ner i väskan.
”Det är jag på bilden och ja, jag är tillsammans med Harry Styles” Började jag. ”Men säger du det till någon så är du körd. Uppfattat?”
”Jag lovar!” Sa hon och jag gav henne ett svagt leende. Varför visste jag inte, men det kändes som att det var en helt annan Sandra jag stod och pratade med, den Sandra som jag alltid velat skulle komma fram ur den kaxiga Sandras kropp. Nu hade den gjort det och om Sandra skulle fortsätta vara såhär, så skulle vi kanske kunna utveckla en vänskap, det kändes väldigt nära för tillfället men jag visste att om bara några timmar skulle vänskapen vara så långt borta som det bara går, hon skulle berätta det för alla.
Det ringde in och jag gick in och satte mig på min plats i klassrummet.
-
En och en halv timme senare ringde det ut och hela klassen strömmade ut. Jag gick idag med alla andra ut ur klassrummet till skillnad från dem flesta dagarna då jag brukar vara sist ut.
Jag stannade en bit utanför klassrummet där resten av klassen stannade och tittade på något som hängde på väggen. Jag trängde mig fram och fick se dagens framsida av 'Manchester-nytt'. Rubriken var en stor fet text där det stod 'Harry Styles och hans nya flickvän i en het kyss efter en dejt'. Under var det två bilder på mig och Harry precis innan vi skulle kyssas och upptäckte att det stod en drös med paparazzis framför oss.
Jag såg snett mot höger där en leende Sandra satt. Jag suckade tyst och gick fram till henne.
”Kom” Mumlade jag surt och drog bort henne en bit bort där vi var ensamma.
”Du skulle inte berätta ju!” Nästan skrek jag
”Äsch vadå?” Började hon. Jag visste att nu skulle en massa bortförklaringar komma som på rullande band. ”Jag sa det bara till läraren som tyckte att det var en bra idé att sätta upp framsidan så att hela skolan skulle kunna se”.
”Du sa det till vilken lärare?” Frågade jag
”Vaktmästaren..”
”Vaktmästaren?! Han som är den falskaste läraren på hela skolan? Hur tänker du?” Sa jag upprört och vankade fram och tillbaka medan Sandra stod still och funderade på vad hon skulle svara. Tillslut öppnade hon munnen.
”Men kom igen, det är ju bara skolan som vet om det.”
”Ja, bara skolan. Det är ju typ 700 personer på den här skolan” Började jag. ”Vet du, imorse litade jag för första
gången på dig, jag trodde att du kunde hålla en liten hemlighet. Var det så mycket begärt?!”
Nu kände jag att tårarna var på väg.
Jag såg att hon funderade länge på vad hon skulle säga. Tillslut bestämde jag mig för att säga någonting först.
”Nu vet hela skolan om en liten sak som jag bad dig om att hålla hemligt. Jag visste egentligen att det skulle bli såhär, men jag vågade chansa. Nu vet jag att jag inte ska våga chansa något mer, frör det lönar sig ändå inte. Jag tyckte att den snälla Sandra kommit fram, men hon försvann lika fort som hon kom, det kan inte fortsätta såhär”
Jag vände mig om och sprang, ut ur skolan, så långt bort jag kunde komma från skolan. Tillslut stannade jag och gick in i en gammal busskur som inte användes längre och satte mig. Jag kröp ihop med benen mot magen. Sakta började tårarna rinna fram innan dem tillslut bokstavligt talat sprutade ut. Vad hade jag gjort? Varför var livet såhär?
Jag vet att min uppdatering suger.. Kommer vara upptagen i stort sätt hela Juni från och med den 16:e. Men vi får försöka ta igen det i Juli!
Jag vet att det inte är någon bild med den här gången men min bildsakemoj krånglade så jag kunde helt enkelt inte göra någon bild..
Mycket kommentarer nudå!
Del 10 kommer imorrn
Del 10 kommer tyvärr inte komma ut idag. Suttit och skrivit som en galning hela kvällen men insett att den inte kommer bli klar idag. Har lite kvar att skriva och sen bilderna, så den kommer ut imorrn, men då vill ag ha mycket kommentarer! Kram
När kommer del 10?
Del 10 kommer förhoppningsvis ikväll, tänkte försöka få den lite längre idag. Ska på ett avskedsparty för en kompis ikväll. Ska sova där så om del 10 inte kommer idag så kommer den imorgon. Kan vi säga så? Men då måste ni kommentera riktigt mycket! Deal?
Haha
Haha
