Previosly
Jag såg runt omkring i rummet, det var massa tjejer överallt men också någon kille. Blonda, rödhåriga, brunhåriga, svarthåriga men också några med udda färger som grön, rosa och blå på håret. Jag gick igenom rummet med ögonen sakta och väl. När jag kommit till mina sista genomgång såg jag henne. Hon stod där och såg allmänt söt ut.

---

Harrys perspektiv

Jag tror att jag satt och glodde på henne i flera minuter för när jag återfick förståndet låg det flera saker som jag skulle signera nedanför mig. Jag signerade dem fort.
”Vad hände?” Frågade Liam som satt till höger om mig
”Jag såg henne!” Sa jag tyst
”Wow, vart?!” Ropade Louis genom hela rummet
”Käft!” Sa jag och vände mig mot honom
Louis såg frågande på mig.
”Lite tystare” Förklarade jag och han nickade
Jag pekade bort mot den brunhåriga tjejen.
”Heting!” Sa Louis
”Äsch...” Jag såg bort mot henne en sekund men tittade snabbt ner eftersom det såg ut som att hon tittade mot mig.

Kön blev kortare och kortare allt eftersom tiden gick. Tjejen kom allt närmare och jag blev nervösare och nervösare. Många frågor dök upp i huvudet. Vad skulle jag säga till henne när hon kom fram? Hur skulle hon reagera? Skulle vi hinna prata någonting på den lilla tid som man har med varje fan innan nästa kommer, knappt 30 sekunder har man på sig.

Liam klappade mig plötsligt lätt på knäna.
”Tagga tagga” Sa han och jag såg mot kön. Niall, som satt längst bort och alltså signerade all först, hade börjat signera min tjejs första grej.
Jag fick en otroligt chockad min. Jag måste ha suttit och dagdrömt i minst tio minuter men ändå varit vid medvetande eftersom jag tydligen signerat allt som kom fram till mig.
”Vad ska jag säga? Hjälp!” Jag vände mig mot Louis
Han hann bara skaka snabbt på huvudet innan tjejen stod framför mig. Jag fick fullständig panik. Ena delen av mig ville att jag skulle ta det helt lugnt medan den andra ville att jag skulle hoppa upp och ner tills jag dog av utmattning. Jag bestämde mig för den första, bara vara hel lugn.

Hon såg på mig och log, exakt så som hon gjorde förra gången. Jag visste att tiden med henne snart var slut så jag bara slängde ur mig någonting.
”Kan jag få ditt nummer?"

Rebeccas perspektiv

”Kan jag få ditt nummer?” Frågade Harry som satt mitt framför ögonen på mig.
”Du.. vill.. ha.. mitt nummer?” Stammade jag fram
Han blev röd som en tomat i ansiktet och nickade till svar.
”Okej” Jag skrev snabbt upp mitt nummer på en lapp och gav till honom. Till min förvåning skrev han även upp sitt nummer på en lapp. Han tog tag i min hand och drog fram den. Han öppnade den sakta och la i lappen. Sedan stängde han handen.
”Försiktigt” Sa han och log
Jag förstod direkt vad han menade, jag fick inte ge ut det till någon annan, det kunde sprida sig hur lätt som helst.
En livvakt knackade mig på axeln och jag var tvungen att gå vidare. I ögonvrån så jag Harrys stora leende och jag försökte le tillbaka fast jag visste att han inte såg.
Jag tog mina grejer som låg bredvid Louis och la snabbt ner dem i väskan, jag hann ingte titta på dem, inte nu.
Jag styrde stegen mot utgången.

Väl ute kunde jag, som alla andra tjejer som precis fått sina autografer, skrika. Jag skrek och jag skrek och jag skrek. Dels för att jag just träffat dem men herre min gud, Harry hade gett mig sitt nummer! Helt sjukt!

Jag bestämde mig för att äta inne i stan, varva ner lite, kanske shoppa någonting och sen åka hem. Jag orkade inte åka hem nu, jag ville inte, men framförallt ville jag vara kvar på samma ställe som One Direction och Harry.

Jag gick in igen när jag lugnat mig lite. Jag bestämde mig för att ta en sallad på M&S food.
Jag gick in och satte mig vid ett bord. Två sekunder senare kom kyparen, jag älskar att dem är så snabba på det här stället.
”Vad får det lov att vara lilla damen?” Frågade kyparen.
Jag hatar när folk kallar mig saker som 'snuttegris', 'gullunge', 'lilla damen' och andra såna där pluttegull saker.
”En räksallad och en cola tack” Sa jag och han tog menyn.
När han försvunnit bakom disken tog jag upp grejerna som killarna signerat och studerade dem noga. Alla hade skrivit så fint, förutom Louis som hade fått skriva om på planchen, men det var mest roligt.
Plötsligt bytte mitt glada och förväntansfulla ansiktsuttryck mot ett mer chockat. På tröjan hade Harry skrivit 'I Love you'.
Vad menade han med allt det här? Gillade han mig? Vi hade bara setts två gånger. Det var då tanken slog mig. Kanske hade hela den här Manchester signeringen varit bara för att få träffa mig igen. Jag slog bort tankarna, nej, så kan det inte vara.

Jag tog upp lappen med Harrys nummer på och la in det i mobilen som kontakt. Han kanske hade skrivit ett fejkat nummer men jag la ändå in det. Jag döpte kontakten till 'Harry Styles <33'. jag log lite för mig själv innan jag la ner mobilen i fickan och dem andra grejerna i väskan.
Salladen kom precis när jag dykt upp med huvudet ovanför bordskanten. Kyparen log med et sånt där flin som menar 'har du någon pojkvän?'. Jag äcklades åt flinet och tackade bara för salladen. Till min lättnad slutade han le och gick bara iväg.
Jag högg in på salladen.

Efter 3 minuter ringde det på mobilen. Jag suckade och svalde tuggan av sallad jag hade i munnen innan jag tog upp mobilen. Jag kollade på displayen och fick en chock. På displayen stod det 'Harry Styles <33'.

---

Okej, bara för att jag inte hunnit updatera så himla mycket i veckan så får ni två kapitel nu. Suttit och skrivit hela kvällen i förhoppningen om att det kanske, kanske skulle gå att få ihop ett kapitel till ikväll. Och de lyckades uppenbarligen! Ett till redan imorgon? Kommentera mycket då!